Annorlunda undervisning

2020-10-09

LÄR MED MUSIK - en annorlunda undervisning 

Efter några veckors sjukskrivning med påföljande nedsatt tjänst 1998, fick jag den stora förmånen att få jobba med specialundervisning med små grupper av elever. Jag hade inte längre en egen klass. Nu inrättade jag mig i ett avskilt och lugnt rum i skolan, hämtade möbler från källaren och gjorde så trivsamt jag kunde för mina olika läsgrupper med 5-6 barn ur åk 2-3, som behövde extra lästräning.Jag ville göra träningen annorlunda och lustbetonad. Och pianot var med, det lilla Bambinopianot på hjul.

 

        

 

Mina mängder av egentillverkade läromedel kom väl till pass, jag behövde nästan inte beställa något material från skolans budget! Barnen fick pröva på mina idéer i projektet som jag kallade Lär med musik.


     

Varje pass inleddes med en gemensam stund, dämpat ljus, lugn musik, mattor på golvet, avslappning eller mjuk massage, samtal.

Vi sjöng sånger, läste och talade om texten, rimord, stavning... Skrev texter och ordlistor i skrivboken och sjöng igen. Därefter arbetade barnen med olika uppgifter, enskilt eller i grupp och i valfria arbetsställningar.

 

I ett gammalt dokumentskåp förvarade jag material i stegrad svårighetsgrad, 25 "program", som jag tidigare arbetat fram för mina klasser årskurs 1-3. Här fanns mycket att välja bland. På väggen hängde lapptäcken, klypor, snurror, småböcker bara att hämta. Det man gjort färdigt kryssade man på sitt arbetsschema. Samarbete under lagom tystnad var tillåtet. 

Jag fick gott om tid att läsa med varje elev medan de övriga sysselsatte sig med allt material. Ibland avbröt vi med en sång och tränade med rim och ramsor.

Trivselfaktorn var hög och ett bevis på detta var när en kille vid ett tillfälle sa: "Du, Birgitta, när ska vi börja jobba egentligen?" Då hade han läst, gjort läggpel, skrivit och jobbat ett pass på 40 minuter i sträck!

Här är en del foton från vårt arbete i Tigerrummet, där barnen gärna ville stanna kvar efter att rasten börjat...

Bakom min rygg står det lilla piano som följde med mig i skolan från 1971 i Hentorpskolan till 2006 då jag gick i pension på Heneskolan. Sång och musik har följt med mig dagligen i skolan, inte bara på musiklektionerna utan i olika ämnen, som avkoppling och omväxling då och då.

Alla de här fina barnen är vuxna nu. Åren har gått, men jag minns vad trivsamt och trevligt vi hade det.Det här var innan barnen satt försjunkna i läsplattor och datorer!

Läslugn

                        

Kroppsmedvetenhet och kontakt övades med Sherborne-övningar av olika slag, som jag läst om. Gamla hederliga Palin-spel gav omväxling, var självrättande och nyttiga. Sångtexterna gav bra lästräning liksom jakten på rimord och eget skapande. Avslappningen var skön till mjuk musik och tända ljus. Det hände att barn somnade på golvet. 

Lapptäcken, snurror, lässpel, stavningssagor m.m. - allt samlades till en bok som gavs ut av Liber förlag. Jag var stolt - men kan inte minnas ett enda ord av uppskattning eller beröm från dåvarande skolledning. Man tyckte att jag hade "samlat på mig mycket grejor...." Och det hade jag, onekligen!

                       

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)