Barnvisor Läromedel Blogg Birgitta Bäckström

Slutsnackat om skolan 

2021-08-22

Jag har bestämt mig för att försöka koppla bort tankar på skolan nu. Det kan väl vara hög tid att göra det, när jag varit pensionär sen 2006 och snart fyller 80 år!

 

        Man pratar och tjatar om olika problem i den svenska skolan. Ofta vet man inte ens vad man gnäller över, det är liksom bara en trist attityd och tillåtet för alla att haka på. Det som förvånar är att många lärare själva är så negativa men så sällan har förslag på förbättringar. Kanske törs man inte säga vad man tycker av olika skäl?

       Jag minns hur det var, när jag som "käring mot strömmen" ibland uttryckt en åsikt på en konferens. Efteråt kunde kolleger säga: -"Vad bra att du sa det där! Så tyckte jag också!" Jag kände besvikelse över bristande stöd men att få framstå som bevärlig och motvalls när jag framförde åsikter som många delade i tysthet. Lärare är ibland fega och alltför måna om att passa in i ett system, även om man inte gillar det. Varför står man inte upp för sina åsikter och håller ihop för att få nödvändiga förändringar? Är det lönen som styr? 

      Många pålagor för lärare som kommit på senare år är helt befängda, tar bara onödig tid från undervisning och planering och blir till rapporter som hamnar i pärmar. Detta arbete har lärare gnällt över länge, men ändå utfört. Vad hade hänt om man i enad tropp sagt: -Vi vägrar, vi hinner inte, vad ska vi ta bort istället?  Nej, man gör som man blir tillsagd, gnäller, mår dåligt och går in i väggen... Diskussionens vågor går höga på Twitter och Facebook, men leder det någonstans? Det tycks inte så...

 Skrivstil

        När jag som barn började skolan var allt så självklart; läroböcker, lokaler, läxor, betyg, katederundervisning - ingenting att diskutera. Det här gällde alla, oavsett var skolan fanns. 

        Skolan har blivit så tillkrånglad numera, inte bara beroende på den nu rådande pandemin. Det är ständiga diskussioner om prov och betyg, om läromedel, om lärarutbildning, om friskolor och ekonomi, integration, inkludering, investeringar och "kund"relationer, skolpeng och skolval. Så mycket som känns fullkomligt onödigt - det är ju barnens skola det handlar om. Vad de kan och bör få med sig ut i livet. Läsa, räkna, skriva, grundläggande kunskaper. Det borde gälla lika för alla överallt, nu som då! 

         Jag har i bloggen berättat om min egen skoltid som barn och tonåring, min utbildning till lärare, mina lärarår, skolutveckling och skolAVVECKLING!

       Det som gläder mig när jag ser tillbaka, är att jag fick uppleva en massa år på den tiden då jag som lärare hade fullt förtroende att själv planera och utföra en undervisning som passade både eleverna och mig själv och som gav resultat. En tid då läromedel var självklara och då läxor och betyg inte behövde ifrågasättas. En tid då jag utförde mitt arbete under eget ansvar, glädje och tillfredsställelse, då jag fick sköta min planering hemma i lugn och ro på tid som passade mig och utan ramtider och påtvingade konferenser utan mening eller syfte.

      Skolan var statlig, löner och arbetsförhållanden reglerades centralt och vi visste vad som gällde, det var tryggt.

      Så var det en gråsosse i Åstorp som började ifrågasätta lärarnas arbetstider och "lov". Han hävdade okunnigt att lärare bara arbetar halvtid. Han sådde frön av misstänksamhet, avund och illvilja, som så småningom ledde till utredningar och förändringar och slutade med att skolan kommunaliserades på 90-talet. Tack för det, Ingvar Carlsson och Göran Persson! Det var då glädjen att vara lärare började att försvinna. Om detta har jag berättat utförligt i ett avsnitt i min blogg.

       Jag, liksom många av mina jämnåriga kolleger försökte snällt och solidariskt att anpassa oss till det nya. Många av oss insåg vad som höll på att hända när det nu var ekonomin som skulle styra kommunernas tävlan om resultat. Nerdragningar på det mesta, klasserna större, färre lärare, maximalt utnyttjande av alla lokaler, anställning av obehöriga till lägre lönekostnad, neddragning av tjänster för skolläkare/sköterska/kurator/speciallärare m.m. 

        Att som anställd protestera var lönlöst, det straffade sig direkt i lönekuvertet - för nu var lönerna individuella. Detta betydde att s.k.rövslickare låg bra till lönemässigt, medan andra, t.ex. jag, fick höra att jag var dyr och motsträvig, att det jag tillförde skolan i form av musik och kultur snarare splittrade än lyfte arbetet. Att komma med praktiska eller pedagogiska idéer lönade sig inte (t.ex. egna läromedel, läsdiagnoser och annat som jag skapade) men blev ändå föremål för information på skolledarkonferens, "så här gör vi på MIN skola..." Men det fick jag veta bakvägen av en kollega långt senare.

       Som sagt, jag är glad för mina lyckliga lärarår och skulle önska att mycket av den ordning och reda och arbetsro vi hade i skolan på 70-80talet kunde komma tillbaka. Detta både för lärarnas men också elevernas skull! Vår svenska skola behöver lugn och arbetsro och frihet att fungera utifrån lärarnas egna professionella bedömningar.

            TACK FÖR ATT DU LÄST MIN BLOGG OM SKOLAN!                                                      

Antal kommentarer: 2

2021-08-22 19:02:11 - AnnMari, E-postadressen är dold

Hoppas du ändrar dig och bjuder oss på fler minnen och tankar om skolan förr och nu(flower)

2021-10-03 15:47:29 - Camilla, E-postadressen är dold

Tack för allt du delat med dig så frikostigt av. Vi har använt dina fina sånger många gånger vid vänskapsteman, skolstarter, helger och avslutningar.
Önskar dig en fin fortsättning på ditt "nya liv".(flower)
Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)