Kvällen före julafton
Tyst och stilla. TV:n är sen länge avstängd. Maken sover. Inget skränigt Bingo-Lotto för mig ikväll. Sitter vid min dator och tänker tillbaka...
Minns hur det var. Dofterna i huset. Mamma hade bakat det sista som behövdes för julen. Alla ljusstakar hade fått nya ljus och fina manschetter. Nu stod hon i köket och strök de juldukar som hade fått veck av förvaringen i linneskåpet. Hon var trött men det återstod lite mer att göra innan hon fick krypa till sängs. Mormor från Stockholm firade julen hos oss. Många förväntningar som mamma måste infria.
Vi barn hade i det längsta stannat uppe i hopp om att få se när lilltomten kom. Han skulle ju ge oss något litet paket i strumpan på sängkanten. Till slut orkade vi inte vänta längre utan somnade efter att en sista gång ha kollat att strumpan var på plats.
Granen hade vi hjälpts åt att klä tidigare ikväll. Det skulle alltid göras kvällen före julafton.Barrdoften var ljuvlig. Den eländiga ljusslingan var trasslig som vanligt och tog en bra stund för pappa att få på plats. Säkert kvävde han en och annan svordom och drog en lättnadens suck när alla ljus var hela och fungerade. Granen hade kanske fått godkänt av mamma eller stod den möjligen med fula sidan in mot väggen?
Så spännande det var att plocka upp alla grejor ur lådan, hänga på plats och igenkännande säga: - Den där har jag gjort! Fula, skrynkliga julgranskarameller skulle självklart sättas upp även om kolan inte fanns kvar inuti.. Mamma ville godkänna att glittret kom på rätt plats, snyggt draperat och att inte all dekor hamnade på bekväm barnhöjd.
Julafton
Tidig morgon. Ivrig spänning när strumpan vittjades på sitt innehåll, kanske en bok, ett litet pussel eller annat att syssla med en stund. Lite besvikelse att vi inte såg lilltomten i år heller, trots kampen mot sömnen. Mamma var redan uppe. De nystrukna dukarna låg på plats, ljusen var tända liksom julgranen. I vardagsrummet hade hon dukat fram allt ”onyttigt” kaffebröd som bakats – inga nyttiga limpsmörgåsar med ost på julafton. Nu fick vi äntligen smaka allt det goda vi bara känt doften av tidigare. För att riktigt understryka julkänslan minns jag att mamma satte sig vid pianot och spelade Tomtarnas vaktparad eller var det vid jullunchen kanske...Minnet sviker.
TV-fritt
En lång dag väntade. Vad gjorde vi? Lekte utomhus, troligen med snögrottor eller skidor. Vi bodde i Norrland med riktiga vintrar för utelek. Spelade spel eller lekte Hamburgerlotteri med mormor. TV fanns inte ännu, Kalle Anka kl 15 fanns inte ens i fantasin.
Julmaten
Julmat förstås, med några rätter som jag aldrig förstod mig på. Mamma hade gjort sylta på ett grishuvud och kokat tunga och svinfötter som var vanligt på julbordet då. Nej tack! Det fick vara för mig! Mat på kvällen igen, lutfisk och gröt, det var ett nödvändigt inslag för pappa enligt tradition. Jag minns mammas trötthet då lutfisksåsen brände fast eller grötkastrullen var hopplös att få ren.
(Jag använder halvfabrikat av mycket och kör lutfisken i micro - det du mamma!)
Tomten
Pappa, som var veterinär, hade sitt arbete med akuta sjukresor att sköta även under julen. Det märkliga var att kossorna ofta råkade vara sjuka just när tomten kom på besök till oss. Det tog några år innan jag genomskådade honom. Långt senare övertog jag rollen som tomte för lillasysters skull. Jag tyckte det var roligt att förställa min röst och spela teater. Minns en jul när mormor, som var på besök som vanligt, reste sig och gick iväg för att leta efter mig. - Birgitta måste komma och titta på den roliga tomten!!! ropade hon. – Var är Birgitta??
Att jag hade hennes glasögon på näsan, såg hon inte och hon fick ett gott skratt när jag sedan tog av luva och skägg.
Livet är orättvist
Minnena av mina fina barndomsjular dyker upp ikväll. I morgon är det julafton 2023 och många, många barn får aldrig uppleva en jul i fred och frihet, utan svält eller ensamhet. Jag tänker på detta när jag sitter här i mitt varma hem och strax ska krypa ner i min sköna säng.
Nog är världen bra orättvis och grym. Jag önskar att alla skulle få uppleva en GOD JUL.
